ANDTS

I samhället finns det droger och en del av eleverna kommer tidigt i kontakt med dessa. Att förskjuta debuten av användning av alkohol, narkotika och tobak är i det här sammanhanget en skyddsfaktor.

Tobaksrökning är en riskfaktor för flera sjukdomar som cancer, hjärt- och kärlsjukdom, diabetes och olika lungsjukdomar. I Sverige är rökning en av de största orsakerna till sjukdom och förtida död. Andelen personer som röker är knutet till kön, utbildning och födelseland.

Alkohol är en riskfaktor för flera olika skador och sjukdomar och är en av de främsta orsakerna till förtida död i Sverige och världen. 

Spel

Det är vanligt att det blir konflikter i familjer om skärmtid. Föräldrar kan tycka att deras barn är online alldeles för mycket och oroa sig över det. Ofta finns det skilda åsikter om till exempel antal speltimmar eller när det är dags att stänga av datorn och gå och lägga sig.

En förklaring till att föräldrar och unga ofta tycker olika kan vara att föräldrarna har svårt att se hur stor betydelse onlinespel har i en ung persons liv. Det är ju ett ställe där de inte bara spelar, utan också har kompisar. Även kompisar som de aldrig har träffat i verkliga livet kan vara viktiga. Vuxna kan också ha svårt att se de fördelar som finns med nätet och onlinespel. 

Klicka här för att se alla elevhälsoenkäter.

Förebyggande och främjande på grupp- och organisationsnivå:

Som skolsköterska kan du bidra till skolans arbete med att påverka elevers situation utifrån tillgänglig forskning genom arbetar aktivt med att minska tobaksbruket. På gruppnivå kan elevhälsoteamet, t.ex. kurator och skolsköterska arbeta tillsammans.

Det bör finnas en handlingsplan för vad personal gör när någon på skolan misstänker att en elev använder tobak, alkohol eller droger. Skolan har möjlighet att använda sig av Skolverkets material för att arbeta preventivt med frågan i undervisning.

Åtgärdande på individnivå:

• Du kan genom följdfrågorna ta reda på mer.  

• Elevansvar, ge eleven ansvar att ta med sig informationen hem innan EMI tar kontakt med föräldrar. 

• Ringa vårdnadshavarna och skapa allians med elev och vårdnadshavare för att hjälpa eleven att vara tobaks- och drogfri.

• Anmäla till socialtjänsten för att få hjälp när det handlar om oro för elevens hälsa eller brist på samverkan med hemmet.

• Använda sig av MI-motiverande som stöd för eleven till förändring.

För dig som är skolsköterska

• Hälsosamma levnadsvanor för barn och unga : Dietisternas Riksförbund (drf.nu) 

• SOTIS (Samtal om tobak i skolan)

• SOTIS-Manual

• ANDTS - förebyggande arbete | Länsstyrelsen Kalmar

• Hälsosamma levnadsvanor

Lyft fördelarna med att inte röka/vejpa(e-cigarett)/snusa hellre än att fokusera på riskerna. Vinster som hälsa, utseende, pengar och att slippa lukta illa. 

Prata gärna om att: 

● tobaksindustrins miljöpåverkan och utnyttjande av barn som utsätts för gifter i arbetet med tobaken. 

● nio av tio som börjar röka eller snusa gör det innan de fyllt 18 år och att bli beroende går snabbare än vad många tror. 

● vitt snus ökar bland unga. Det marknadsförs som tobaksfritt men innehåller oftast nikotin som är starkt beroendeframkallande. Många unga tror att det är ofarligt men det kan leda till ett skadligt nikotinberoende. 

 ● vejpning ökar hos unga. Det marknadsförs som ett mer hälsosamt alternativ till vanliga cigaretter. Men att vejpa medför hälsorisker och innehåller oftast nikotin som är starkt beroendeframkallande. 

Spel

• Hjälp till dig som har problem med missbruk eller beroende

Visuellt stöd

• ANDTS.pdf

Filmklipp:

• Fakta, droger och beroende- AV-Media Kalmar län

• Osynliga sår missbruk- AV-Media Kalmar län
  
  

För barn, unga och vårdnadshavare

Alkohol

Alkohol- UMO

Stöd hos Socialförvaltningen

IQ- Tonårspalören

Tobak

Påverka din tonåring att avstå tobak och nikotin

Ge ditt barn en uppväxt utan tobak

Att sluta röka som ung

Sluta-röka-linjen

5 saker som vuxna behöver veta om e-cigaretter

Spel

Stödlinjen för spelare och anhöriga

Tips: Gör ett tidsschema (Bup.se)

Ibland kan det vara svårt att lämna datorn. Det är lätt att stanna uppe för sent och då kanske du missar skolan och andra viktiga saker. Ett tips är att göra ett tidsschema.

En bra sak med ett tidsschema är också att det visar för föräldrar att du klarar att ta ansvar. Det kan göra dem mindre oroliga. Du kan även be dem om hjälp med att göra schemat. Det brukar vara bäst att försöka enas om regler som känns okej för alla.

Ett tidsschema skulle kunna se ut så här:

08.00–15.00 Skolan
15.00–15.30 Komma hem, äta mellanmål
15.30–16.30 Göra läxor
16.30–16.45 Förbereda morgondagens skoldag, till exempel packa väskan
16.45–18.00 Hjälpa till med maten, äta middag
18.00–21.00 Spela, chatta med kompisar, titta på tv, träna
21.00–22.00 Borsta tänderna, läsa, prata med föräldrarna
22.00 Släcka lampan, sova

Det är bra att ha skärmfri tid en stund innan du ska sova. Då kan både hjärnan och kroppen varva ner och ställa in sig på sömn. Stäng därför av tv, dator och mobil ungefär en timme innan det är dags att sova.

Du kan testa ett tidsschema under en vecka eller två och se hur det fungerar. En del kan tycka att det är bättre att ha bestämda dagar då du inte spelar alls, till exempel två eller tre vardagar i veckan.