Kroppen, sexualitet och samtycke

Bakgrund

Alla människor har rätt att bestämma över sin egen kropp och sin sexualitet.

Stopp min kropp! Alla har rätt att bestämma över sin kropp. Barnen måste få lära sig om sin kropp om att sätta gränser och om sexuella övergrepp.

Hälsosituationen för homosexuella och bisexuella ungdomar samt för unga transpersoner ser oroväckande ut. En fjärdedel av de unga homo- och bisexuella kvinnorna uppger att de har försökt ta livet av sig.

Var femte, 19 procent, av 16–25-åringarna i gruppen homosexuella och bisexuella har utsatts för fysiskt våld av en förälder, partner eller annan närstående vuxen. Det är en dubbelt så stor andel jämfört med unga heterosexuella.

Bland de unga homosexuella och bisexuella är det 65 procent av kvinnorna och 48 procent av männen som har blivit bemötta på ett kränkande sätt. Många unga homosexuella, bisexuella och transpersoner har lågt förtroende för polisen, skolan, sjukvården, socialtjänsten och arbetsförmedlingen på grund av att de känner sig diskriminerade i mötet med personalen.

I vissa kulturer eller grupper finns det mindre frihet att utforska sin könsidentitet. Även i Sverige är vi väldigt påverkade av hur vi tänker kring kön. 

Könsidentitet handlar om vilket kön man själv uppfattar att man tillhör, till skillnad från det biologiska kön vi föds med – eller det juridiska som vi tilldelas vid födseln.

Barn blir tidigt medvetna om att människor ser olika ut och har olika kön. Det blir vanligare att barn utforskar sin könsidentitet i yngre åldrar eftersom det finns så mycket information tillgänglig i dag. Det är inte längre självklart att man är det ena eller det andra. Men det dröjer ytterligare några år innan de själva börjar få en bild av vilket kön de identifierar sig som. Identitetsutvecklingen tillhör början av tonåren. 

Vilket kön en känner sig som brukar kallas för könsidentitet. Det är inte kopplat till vilken kropp en person har utan vilket kön hen känner att hen tillhör. Det är bara en person själv som kan veta vad hen har för könsidentitet och vad det innebär för hen. 

Könsuttryck  handlar däremot om utseende, till exempel kläder och kroppsspråk.

Könsroller är sociokulturellt definierade och något som vi blir tilldelade – eller tar på oss – utifrån den kultur eller grupp vi tillhör.

Cisperson är en person som identifierar sig med det vid födseln tilldelade könet. Cis är latin för ”på samma sida”.

Transperson är en person som inte alls eller delvis inte identifierar sig med det kön en har fått tilldelat vid födseln.

HBTQ är en förkortning och ett samlingsnamn som står för homosexuell, bisexuell, transperson och queer. H som i homosexuell och B som i bisexuell handlar om sexuell läggning, alltså vem en person har förmåga att bli kär i eller attraherad av. T som i trans handlar om hur en person definierar och uttrycker sitt kön. Q står för queer, som kan röra sexuell läggning, könsidentitet, relationer och sexuell praktik men även vara ett uttryck för ett kritiskt förhållningssätt till rådande normer.

Könsdysfori kan beskrivas som en stark och ihållande känsla av att vara tilldelad fel kön. Ofta är denna känsla förknippad med ett psykiskt lidande och kan medföra en nedsatt förmåga att fungera i vardagen. Personer med könsdysfori kan därför få tillgång till könsbekräftande vård och behandling.

Kroppsuppfattning är ett samlingsnamn som beskriver förhållandet till den egna kroppen samt uppfattningen kring dess utseende. Kroppsuppfattning är därmed inte en beskrivning av hur en individ egentligen ser ut, utan endast hur individen uppfattar sig själv.

Självkänsla och självbild hänger ihop med en persons kroppsuppfattning och en stabil självkänsla leder ofta till att en person kan ta väl hand om sig själv när det till exempel gäller sömn, mat och hälsa. Det kan handla om att en klarar av att sätta gränser som känns rimliga och det kan också vara lättare att hantera händelser i livet mer balanserat vid en stabil och trygg självkänsla. 

Grunden för att utveckla en stabil självkänsla är att känna sig älskad genom en kärlek som inte är villkorad eller hänger ihop med vad man som person gör eller presterar. För att kunna skapa en god självkänsla är det även viktigt för personen att känna sig accepterad precis som man är och att känna trygghet. Självkänslan växer i miljöer där man får känna sig omtyckt och betydelsefull för andra människor. En svagare självkänsla kan tvärtom göra att du är särskilt känslig för kritik och motgångar och det är vanligt att en blir mer sårbar för oro, depression och ångest om en har en svag självkänsla.

De tankar och känslor en individ har kring sin kropp och sig själv är två viktiga komponenter för hur personens hälsa och välmående yttrar sig. En ökad förståelse för barn och ungdomars uppfattning kring sin kropp och sig själva är viktigt för att kunna stödja ungdomar i deras utvecklingsprocess. 

Under puberteten blir både flickor och pojkar mer medvetna om den egna kroppen och börjar jämföra sig med andra. På ett generellt plan brukar unga få en mer negativ syn på sin kropp ju äldre de blir, så att personer som befinner sig i början av tonåren ofta har en mer positiv bild av sina kroppar jämfört med äldre tonåringar. 

En negativ kroppsuppfattning under ungdomsåren är relaterad till högt body mass index (BMI) senare i livet, psykisk ohälsa, bantning, hetsätning, låg grad av fysisk aktivitet och lågt frukt- och grönsaksintag.

Kroppsuppfattning är däremot aldrig statisk, utan förändras under hela livet och påverkas bland annat av normer och värderingar som finns runt om i samhället.

Puberteten
Någon gång mellan 8 och 14 år kommer de flesta i puberteten. Puberteten är den period då kroppen utvecklas från barn till vuxen. Den som har en tjejkropp brukar komma i puberteten tidigare än den som har en killkropp. Hur man upplever puberteten varierar mycket från person till person. En del kan tycka att puberteten är en jobbig period. Det kan också vara en rolig och spännande tid, när det händer många nya saker. Många gillar att växa och få en mer vuxen kropp och vuxet utseende. En del kan längta efter att få mens eller skäggväxt medan andra tycker att det känns jobbigt.

Mens
I vilken ålder mensen kommer skiljer sig från person till person. De flesta brukar få mens någon gång i 12-14-årsåldern. Ungdomen kan få mens mellan  9 eller 16 år utan att det är något som är fel. Första mensen kan komma som en överraskning. De flesta kompisar kanske redan har fått den och det känns lättande att  äntligen vara en i ”gänget”. 

En del tycker att det känns jobbigt. Kanske har ingen annan i klassen fått mens. Kanske undrar ungdomen vilket menskydd en ska använda och det kanske känns pinsamt att prata med någon vuxen om det.

Vissa tycker att det är jobbigt att ha mens. Det kan till exempel bero på att känslan av att kroppen inte stämmer med det kön du vet att du är. Att få mens kan förstärka den känslan. 

Omskärelse/Könsstympning

Manlig omskärelse
Omskärelse av penis är att operera bort hela eller delar av förhuden på penis. Ingreppet görs av religiösa och kulturella skäl, men det kan också finnas medicinska eller estetiska anledningar.

I Sverige är det sedan 2001 tillåtet att operera bort förhuden på omyndiga barns penisar utan medicinsk orsak om barnets vårdnadshavare vill göra det. Om barnet är äldre än två månader måste det vara en legitimerad läkare som utför ingreppet. Barnet ska få information om det är stort nog att förstå. Ingreppet får inte utföras mot barnets vilja. På barn yngre än två månader får omskärelse göras av person med särskilt tillstånd. Ingreppet ska alltid göras med smärtlindring – oavsett ålder – som ges av legitimerad läkare eller sjuksköterska. 

Efter en omskärelse. 

Förhuden finns för att skydda ollonet, där huden är extra tunn och känslig. Ollonet får inte samma skydd från till exempel kläder om förhuden tas bort. Det gör att huden på ollonet med tiden blir lite tjockare och mindre känslig.

Det kan innebära att det tar längre tid innan man får orgasm och utlösning, något som vissa upplever som något bra. Medan andra kan tycka att det tar för lång tid att få orgasm och utlösning.

Kvinnlig könsstympning
Könsstympning innebär att delar av vaginans yttre delar skärs bort, eller skadas. Könsstympningar kan se ut på olika sätt men Världshälsoorganisationen WHO urskiljer fyra typer. Sedan 1982 finns en lag som förbjuder att könsstympning utförs i Sverige, men även utomlands på personer som har en koppling till i Sverige. 

Sexuell och reproduktiv hälsa

För att bästa möjliga sexuella och reproduktiva hälsa ska uppnås behöver sexuella och reproduktiva rättigheter förverkligas. Det innebär allas rätt att:

• Respekteras i sin kroppsliga integritet, sitt privatliv och sitt personliga självbestämmande.

• Fritt få definiera sin egen sexualitet, inklusive sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck.

• Avgöra om och när en vill vara sexuellt aktiv.

• Välja sina sexualpartners.

• Ha säkra och njutbara sexuella upplevelser.

• Välja om, när och med vem äktenskap ska ingås.

• Avgöra om, när och hur en vill ha barn och hur många barn en vill ha.

• Under hela livet ha tillgång till information, resurser, tjänster och det stöd som krävs för att uppnå det ovanstående, utan risk för diskriminering, tvång, utnyttjade och våld.

Porr

Det råder ingen tvekan om att nätporren har blivit barns primära sexualkunskap, vilket bidrar till ohälsa och killars sexuella våld mot tjejer. Porrprevention bland barn med åldersanpassade regelbundna porrkritiska samtal och begränsning av tillgången är nödvändigt om vi ska lyckas vända utvecklingen – precis som vi jobbar gällande alkohol och tobak. 

Klicka här för att se alla elevhälsoenkäter.

Individnivå

• Om du är orolig för ett barn eller ungdom, prata med barnet/ungdomen och försök att förstå lite mer av hur hen har det. Visa att du ser, bryr dig om och vill hjälpa.

• Barn/ungdomar förväntar sig att vuxna ska se och förstå hur de har det. Många barn är inte vana att be vuxna om hjälp, utan väntar på att den vuxna ska ta initiativet. Barn tycker ofta att det har signalerat och visat hur de mår och hur de har det. Om ingen vuxen tar initiativ till att hjälpa, kan barnet lätt börja tvivla och lägga ansvaret på sig själv, tappa förtroendet för vuxna och ge upp hoppet om att få hjälp.

• Elever som ej upplever/uppfattas ha en god kroppsuppfattning eller självkänsla bör följas upp och vid behov skall detta diskuteras med vårdnadshavare för att komma fram till en gemensam linje/åtgärd. 

• Ibland kan du som skolsköterska hjälpa till att etablera en kontakt/samtal med skolkurator eller Ungdomsmottagningen.

• Ibland kan en elev behöva stöd när hen skall berätta om sin könsidentitet för kompisar/föräldrar eller annan viktig person för eleven. (Viktigt att tänka ett extra varv då eleven upplever svårighet att berätta för närstående). Stärkande samtal med eleven och kanske delta vid möte. 

• Kontakta vårdnadshavarna beroende på vad som framkommit i samtalet. 

• Anmäl till socialtjänsten om oro framkommit för elevens hälsa och/eller mående

Skolnivå 

• Vid kränkning, utsatthet eller mobbning som lett till brister i kroppsuppfattning eller självkänsla lyfts elevärendet på EHT eller med mentor/lärare.

•  Skolan ska ha en handlingsplan mot kränkande behandling. Inom våra verksamheter bör vi alla jobba mot en normkritisk skolmiljö och som skolsköterska kan detta initieras via elevhälsan tex HBTQI-certifiering av skolan. 

• Medvetenhet och kunskap om heteronormativt bemötande, hbtqi-frågor samt ett normkritiskt synsätt är viktiga för att motverka en homo- och transhatisk atmosfär.

Förebyggande och främjande på klass/skolnivå- sexuell hälsa
Undervisningen på skolan ska genomsyras av ett gemensamt arbete kring sex, samtycke och relationer enligt Skolverket. Du kan ta hjälp av Skolverkets verktyg och metoder för att arbeta på ett strukturerat sätt. Även RFSU har bra material som kan användas. Du kan vara delaktig i sex och samlevnadsundervisningen men det är pedagogernas ansvar att det genomförs. Att arbeta med mänskliga rättigheter och skolans värdegrund gemensamt på skolan kan vara en annan väg att gå.

För dig som är skolsköterska

• "Stopp! Min kropp!" - Rädda Barnen

• Kroppen/vikt -UMO

• Sexuell hälsa, preventivmedel, könssjukdomar - 1177 Vårdguiden

• Könssjukdomar och sexuellt överförbara infektioner -1177/Vårdguiden

• Blommor och bin och pornografin - reality-checkl.nu

• Stöd och hjälp till kvinnor som utnyttjats i sexhandeln - talita.se

• Hur påverkas barn- Porrfri barndom

• Frågor till mellanstadie-elever om porr och våld i nära relationer

• Frågor till högstadie- och gymnasie-elever om porr & våld i nära relationer
  
  

Visuellt stöd

• Kroppen, sexualitet och rättigheter.pdf

• Skattningsskala.pdf

Filmklipp- Mediekatalogen AV-Media Kalmar län

• Kroppen -Grundskolan

• Mens - Grundskolan

• Snacka om sex

• Falsk identitet på nätet-grooming-catfishing och falsk flagg

• Osynliga sår-grooming

• Intersexbarn

• Inte tjej, inte kille

• Hbtq, binar, cis, transsexuell vad menas med det

För barn, unga och vårdnadshavare

• Ungdomsmottagning Kalmar län - 1177 Vårdguiden

• Ungdomsmottagningen på nätet - UMO 

• Mänskliga rättigheter olika språk - Youmo

• Mens -UMO

• Så fungerar mens -1177/Vårdguiden

Tips kring könsnormer

1. Sätt på dig de normkritiska glasögonen. Beter vi oss i familjen på ett visst sätt utifrån definierade könsroller? Eller påverkar de våra förväntningar på barnet? Reflektera och fundera över era val. 

2. Tvinga inte på barnet någonting. Visa i stället på alternativ när det handlar om till exempel kläder, fritidsintressen eller leksaker. Uppmuntra till att pröva nya saker.

3. Avdramatisera frågan och lyssna på barnets funderingar även om det känns jobbigt för dig som förälder.