Relationer & Trygghet

Fakta

Relationer/hemmiljö
Miljön i hemmet är en viktig faktor som påverkar barns och ungas hälsa under uppväxten och senare i livet. En god relation mellan barn och föräldrar minskar risken för en rad olika hälsoproblem och riskbeteenden hos barnen. Relationen förälder-barn är därför central för att följa utvecklingen av miljön i hemmet. Grunden för att utveckla en stabil självkänsla är att känna sig älskad genom en kärlek som inte är villkorad eller hänger ihop med vad man som person gör eller presterar.

Kränkningar/mobbning

Begreppet mobbning finns inte i skollagen. En vanlig användning av ordet är om ett barn eller en elev blir utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier vid upprepade tillfällen. Kränkande behandling kan vara något som bara händer en gång. Kränkande behandling är alltså ett bredare begrepp, som kan innefatta mobbning men även andra kränkande beteenden.

Om du som arbetar i skolan får veta att en elev har känt sig utsatt för en kränkning måste du anmäla det till rektorn. Rektorn måste sen anmäla detta vidare till skolans huvudman, det vill säga till den som äger verksamheten. Alla former av mobbning som har koppling till skolan (korridorer, på skolgården och på internet) är skolans ansvar.

Trygghet/Våld
Våld är ett utbrett samhällsproblem och ett allvarligt hot mot människors trygghet och hälsa. Nästan var tionde EU-medborgare anger att de har utsatts för fysiskt våld de senaste fem åren. Att utsättas för våld ökar individens sårbarhet för olika negativa konsekvenser, såväl psykiska och fysiska som sociala och ekonomiska

Undersökningar visar att barn som utsätts för våld av vuxna i hemmet i högre grad än andra blir mobbade i skolan, eller mobbar oftare än andra. Flickor som utsätts för våld av sina föräldrar blir i högre utsträckning utsatta för våld i vuxen ålder. Om ett barn har många riskfaktorer blir skyddsfaktorerna särskilt viktiga för att neutralisera eller dämpa risken

Våld i nära relationer är ett brott, ett samhällsproblem, ett jämställdhetsproblem och ett folkhälsoproblem. Våld i familjen drabbar alla i familjen, inte minst barnen, oavsett vem som blir direkt utsatt. Våld i nära relationer kan också ske utanför familj eller kärleksrelation, till exempel våld från omsorgspersonal. Ett liv utan våld är en grundläggande mänsklig rättighet. Att utsättas för våld, sexuella övergrepp, försummelse eller att ha bevittnat/upplevt våld mot närstående under barndomen kan få allvarliga psykiska och fysiska konsekvenser på både kort och lång sikt. Det finns ett starkt samband mellan våldsutsatthet under barndomen och psykisk och fysisk ohälsa i vuxen ålder.

Frågor ställs i elevhälsoenkäten i syfte att identifiera barn och unga som varit eller är utsatta för våld i någon form. Vårdgivaren bör utifrån de allmänna råden i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer (8 kap. SOSFS 2014:4) avgöra när och hur personalen i hälso- och sjukvårdens verksamheter ska ställa frågor om våld för att kunna identifiera våldsutsatta och barn som bevittnat våld som behöver vård och omvårdnad. Våldsutsatta berättar sällan självmant. För att skolsköterskor ska kunna våga fråga om våld behöver det finnas kunskap i hur frågorna ställs och hur svaren kan tas omhand. Barns skyddsperspektiv ska alltid finnas med i bedömningen och behov av åtgärder samt fortsatt handläggning. Socialtjänsten ska alltid göra skyddsbedömningar när det gäller behov av insatser och åtgärder.

Definitioner
Våld är varje handling som skrämmer, smärtar, skadar, får en person att göra något mot sin vilja eller avstå från att göra något den vill.

Fysiskt våld är när någon rör dig eller gör en fysisk handling som skadar och orsakar fysisk smärta. Kan vara knuffar, att bli fasthållen, dragen i håret, slagen eller sparkad.

Sexuellt våld är när någon blir tvingad att delta i eller se på sexuella handlingar mot sin vilja.

Psykiskt våld är kränkningar med ord och handlingar som riktar sig mot dig som person. Andra exempel på psykiskt våld är direkta eller indirekta hot eller förlöjligande.

Bevittnat våld är att se eller höra när någon annan blir utsatt för någon form av våld. Våld sker även på nätet.

Hedersrelaterat våld är en form av hot och våld som finns i grupper i vårt samhälle där heder, ära och skam har stor betydelse för familjen och släkten. De som bryter mot familjens normer och värderingar kan bli bestraffade genom att bli utfrysta, hotade och misshandlade. Det är framför allt kvinnor och flickor som är utsatta för hedersrelaterat våld, men även pojkar och unga män drabbas. Både män och kvinnor kan vara förövare. HBTQ-personer kan vara särskilt utsatta eftersom det ofta inte är ok med något annat än en heterosexuell relation.

Exempel på hedersrelaterat våld och förtryck är flickor som måste gå direkt hem efter skolan, som inte får vara med på lektionerna i alla skolämnen eller som inte får välja sina vänner eller partner. Det kan också vara pojkar som måste bevaka sina systrar i skolan. Eller unga kvinnor och män som inte får ha kärleksrelationer eller tvingas att gifta sig mot sin egen vilja. Vardagliga begränsningar av livsutrymmet är våld på personen. Att leva med våld kan påverka på många olika sätt och skapa allvarlig ohälsa. Det kan vara direkta skador av övergrepp, men också symptom som huvudvärk, magont och svårt att sova. Det är även vanligt med depression, sömn- och ätstörningar, koncentrationssvårigheter, ångest och känslor av skuld och skam.

Ensamhet
De flesta elever kan tycka att det är skönt att få vara ensamma ibland. Att ha egen tid, till exempel för att vila, fundera och att göra saker en tycker om. Det är ett sätt att ta hand om sig själv. Hur mycket en elev trivs med att vara ensam är väldigt olika från person till person. När ensamheten inte är självvald kan det utgöra ett problem. Även om eleven är omgiven av människor, men då eleven känner att man inte passar in eller att ingen förstår en. Om en elev behöver stöd vid ensamhet kan kontakt tas med skolkurator eller en kurator och psykolog på barn-och ungdomshälsan.

Ansvar

När det gäller ett barns och ungdoms självkänsla, självbild och kroppsuppfattning ligger ansvaret hos vårdnadshavare genom att skapa en trygg och kärleksfull miljö, se till att barnet får den fostran och omvårdnaden som barnet behöver samt se till att barnet inte far illa.
Om barnets eller ungdomens vårdnadshavare av någon anledning inte klarar av sitt ansvar som vårdnadshavare är det ytterst samhället som ska ge den hjälp och det stöd som familjen behöver. Det är alltid vuxnas ansvar att uppmärksamma och agera när ett barn signalerar att det inte mår bra.

Eleven har rätt att vara den person och använda de uttryck som eleven själv vill.
Om du som arbetar i skolan får veta att en elev har känt sig utsatt för en kränkning eller mobbning måste du anmäla det till rektorn. Rektorn måste sen anmäla detta vidare till skolans huvudman, det vill säga till den som äger verksamheten. Alla former av mobbning som har koppling till skolan (korridorer, på skolgården och på internet) är skolans ansvar.

Enkätfrågor

Klicka här för att se alla elevhälsoenkäter.

Följdfrågor

Relationer /hemmiljö

Vad gillar du med dig själv?
Vad gör du när du kopplar av?
Vad tror du andra tycker om dig?
Hur har du det med kompisar på fritiden?
Får du själv välja din partner/flickvän/pojkvän?

Berätta om hur du har det hemma?
Vad är det som gör att du inte trivs hemma?
Hur skulle det kunna bli bättre hemma för dig?
Finns det någon vuxen som du tycker lyssnar på dig, i skolan eller hemma?
Vad eller vem är det som gör att det inte är lugn och ro hemma?
Vi ställer frågor om våld och mobbning, vet du vad det betyder?
Är det ok att jag eller du och jag tillsammans pratar med din lärare/ mamma/pappa om det här?
Vad bra att du berättade det här för mig. Det du har berättat behöver jag/skulle jag prata med …….om

Misstanke om våld/stödjande följdfrågor

Jag ser att du kryssat i ja/nej på den här frågan. Jag lyssnar gärna mer på vad som har hänt.
Även om du har ställt rutinfrågor om våld och fått nej – knyt tillbaka om du ser något som får dig att tänka tanken
Att få frågor flera gånger ökar chansen för ja-svar
Jag ser att du kryssat i ”Vill inte svara” på frågan. Om du önskar ändra ditt svar så lyssnar jag gärna.
Konkreta frågor är mer effektiva än för allmänna.
Känns det ok för dig att berätta lite mer om det som hänt?
Jag lyssnar gärna om du vill berätta mer om det som hänt.
Våld kan kännas svårt att prata om. Jag lyssnar om du vill berätta.
Ställ öppna frågor som börjar med t.ex. Hur, Vad, Var, På vilket sätt, Vilka, Berätta gärna…
Ofta bra att även ge exempel på förövare (Det kan t ex handla om en partner, en vän, ett syskon, en vuxen i ens närhet...)

Några tips när du pratar med ett barn som du är orolig för

Berätta att du finns som stöd om barnet vill prata.
”Jag har jobbat länge som... När någon mår som du kan det ibland vara så att de har varit med om något som kan vara svårt att berätta om. Är det så för dig?”
”Vad är du orolig för ska hända om du berättar?”
Låt barnet prata i egen takt. Bekräfta det barnet säger
Var så tillåtande som möjligt. Barnet behöver få reagera, både i ord och handling.
Ställ öppna frågor som inte kan besvaras med bara ”ja” eller ”nej”.
Försök att normalisera barnets tankar och känslor genom att bekräfta för barnet att det är okej att känna och reagera på olika sätt.
• Informera om hur du går vidare med det du har fått höra.

Skriv ut

följdfrågor-relationerochtrygghet.pdf

Åtgärder

Relationer

Individnivå - Elever som ej upplever/uppfattas ha en god kroppsuppfattning eller självkänsla bör följas upp och vid behov skall detta diskuteras med vårdnadshavare för att komma fram till en gemensam linje/åtgärd. Ibland kan samtal med skolkurator eller Ungdomsmottagningen initieras

Om du är orolig för ett barn eller ungdom, prata med barnet/ungdomen och försök att förstå lite mer av hur hen har det. Visa att du ser, bryr dig om och vill hjälpa.
Barn/ungdomar förväntar sig att vuxna ska se och förstå hur de har det. Många barn är inte vana att be vuxna om hjälp, utan väntar på att den vuxna ska ta initiativet. Barn tycker ofta att det har signalerat och visat hur de mår och hur de har det. Om ingen vuxen tar initiativ till att hjälpa, kan barnet lätt börja tvivla och lägga ansvaret på sig själv, tappa förtroendet för vuxna och ge upp hoppet om att få hjälp.

Trygghet/Våld
Om en elev berättat eller angett svarsalternativ som inger misstanke om våldsutsatthet är det viktigt att visa öppenhet mot barnet genom att lyssna, ställa öppna frågor och visa att man är tillgänglig för en fortsatt berättelse. Barnets berättelse kan vara avgörande för att inleda en utredning för barnets skydd.

Checklista vid oro för ett barn

”Varför är jag orolig för barnet?” Försök att konkretisera vad oron för barnet består i.
Misstänks brott? Misstanke om brott mot barn, exempelvis misstanke om sexuella övergrepp, ska anmälas till både socialtjänsten och till polisen.
Är barnets föräldrar eller vårdnadshavaren informerade? I vissa fall ska de inte kontaktas, exempelvis vid misstanke om misshandel eller sexuella övergrepp inom familjen.
Behöver socialen rådfrågas innan anmälan görs finns ofta möjligheter att konsultera. Lämna då inte ut barnets personuppgifter.

Orosanmälan
Om du får indikation eller misstanke om att ett barn eller ungdom varit våldsutsatt, bevittnat våld av eller mot en närstående ska hen göra en anmälan till socialtjänsten enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453). Anmälan kan leda till att socialtjänsten, polisen och hälso- och sjukvården får den information som behövs för att utreda barnets situation och rikta särskilda insatser för att ge barnet skydd. Den som anmält sin oro för ett barn har möjlighet att få återkoppling från socialtjänsten om en utredning inletts eller inte.