Hälsa

Hälsa definieras som “ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte endast frånvaro av sjukdom eller funktionsnedsättning” enligt Världshälsoorganisationen, WHO.

Skolprestationer och hälsa
Det finns ett ömsesidigt samband mellan skolprestationer och hälsa. Genom en förbättring av elevers hälsa kan man öka möjligheten till att även förbättra elevers skolresultat, och omvänt. Forskning visar även på ett samband mellan goda skolresultat och psykisk hälsa. Att gå ut skolan med godkända betyg är en stark skyddsfaktor i livet. 

Skolsköterskan och hälsa
Det är av stor vikt att kartlägga och jobba hälsofrämjande med den fysiska och psykiska hälsan hos eleven och då skolbarn kan uppleva nedstämdhet, ångest, huvudvärk, sömnproblem och andra liknande problem och ohälsa. Problem vid tidig ålder kan ge konsekvenser på både kort och lång sikt. 

Fysiska symtom hos barn och ungdomar kan vara tecken på psykisk ohälsa, otrygghet eller missförhållanden.  Exempel på skyddsfaktorer relaterat till psykisk ohälsa är att barnet har goda fysiska, kognitiva och sociala egenskaper, liksom att ha utvecklat en trygg känslomässig anknytning till sina föräldrar.

Stress
Stressreaktioner syftar till att snabbt mobilisera kroppens resurser i syfte att avvärja akuta hot. En långvarig aktivering av stressystemet – utan tillräcklig återhämtning – ökar risken för många olika sjukdomar, både somatiska och psykiatriska. Exempel på tillstånd med koppling till långvarig stress är hjärt- och kärlsjukdomar och depression, som står för en hög andel av sjukdomsbördan i världen. Utmattningssyndrom är en direkt reaktion på svår arbetsrelaterad stress. Stressrelaterad ohälsa står för hälften av alla påbörjade sjukfall inom gruppen psykiatriska diagnoser. 

Stress är en naturlig reaktion i kroppen som uppstår när barnet reagerar på en fysisk eller psykisk ansträngning. Ofta går det som stressar över, eller hittas ett sätt att hantera det. Om en barnet ofta är stressad eller inte får koppla av kan stressen bli ett problem.

Barn som upplever stress får ofta fysiska besvär. Ju yngre barnet är, desto mindre uttrycker hen sig med ord. När barn blir äldre och bättre kan uttrycka vilka besvär de har, som till exempel:

• får huvudvärk eller ont i magen.

• sover dåligt på nätterna.

• känner sig trött fast hen har sovit.

• spänner sig och får ont i nacken eller axlarna.

• blir lätt irriterad och arg över småsaker.

• får svårare att koncentrera sig, tänka klart och komma ihåg saker.

• får negativa tankar, nedstämdhet eller ångest.

Utgå från barnets situation och kartlägg barnets skoltid, hemmiljö, kompisar, fritid och hälsa.

Sorg
Sorg är en reaktion på att förlora någon eller något viktigt. Det kan vara att en viktig person dör. Men det kan också vara att man förlorar sin hälsa eller sina planer för framtiden. De flesta människor har sorg någon eller några gånger i livet. Efter ett tag brukar sorgen och saknaden bli mindre, även om det kan ta lång tid.

Barn i sörjande familjer kan bli rädda för att också andra i deras närhet ska dö eller försvinna eller för att de själva ska dö. Ett sätt att skapa trygghet för barn och vuxna är att låta tillvaron fortsätta som vanligt, så mycket som möjligt. Det gäller hemma, i skolan eller på förskolan.

Barnet kan se att personer kan sörja på olika sätt och att det går att må bra och vara glad också. Det är viktigt att försöka ta pauser från sorgen för att göra helt andra saker. 

Självmordstankar
Om du misstänker att någon i din närhet har tankar eller planer på att ta sitt liv är det viktigt att du gör något direkt. Våga fråga hur personen mår och ge dig tid att lyssna. Det är inte farligt att prata om självmord och det ökar inte risken för att personen ska ta sitt liv. Tvärtom kan ett sådant samtal förebygga självmord. Du kan också hjälpa personen att söka mer stöd på annat håll. 

Rökning/vejpning 

Passiv rök har högre koncentration av farliga partiklar än den rök som rökaren drar i sig vilket gör den skadligare. Barn är särskilt känsliga. Barn som utsätts för passiv rök får fler övre och nedre luftvägsinfektioner (lunginflammation, bronkit och barnastma), fler öroninflammationer och behöver oftare sjukvård än barn som inte exponeras.

Barn med föräldrar och syskon som röker har en betydligt större risk att börja röka. Även föräldrarnas attityder och värderingar till tobaksbruk har betydelse. Störst risk för barnen att börja röka är då de inte känner till föräldrarnas inställning eller om föräldrarna är tillåtande till tobaksbruk.

Passiv rök från vattenpipa är lika skadlig och jämförbar med röken från cigaretter. 

E-cigaretter klassas som tobaksvaror. Vid användning bildas en ånga som innehåller skadliga ämnen. Världshälsoorganisationen, WHO rekommenderar att e-cigaretter inte används i rökfria miljöer. 

Klicka här för att se alla elevhälsoenkäter.

• Kontakt med vårdnadshavare för överlämning av information och hänvisning till annan vårdinstans. Beroende på elevens ålder och mognad samt vilken grad av ohälsa det handlar om.

• Kontakt med mentor/klasslärare för eventuella åtgärder i skolan som kan förebygga och stödja eleven till en bättre hälsa. 

• Kontakt med EHT för överlämning och bedömning av eventuella åtgärder till de andra professionerna inom elevhälsan. Detta görs först efter samtycke med elev och/eller vårdnadshavare. 

• Uppföljande besök eller samtal med eleven, vårdnadshavare och eventuellt andra betydelsefulla personer.

För dig som är skolsköterska

• Psykisk ohälsa hos barn och unga - Region Kalmar Län

• Affisch -Om du möter elever som mår psykiskt dåligt

• Hjärnstark- Anders Hansen (Föreläsning)

• En trygg plats för dig som är kille

• Hälsosamma levnadsvanor för barn och unga : Dietisternas Riksförbund (drf.nu) 

Visuellt stöd 

• Skattningsskala.pdf

Sorg

• Sorg hos barn och unga

• Sorg

• Barn som anhöriga -NKA

Självmord

• Fakta och råd om självmord

• Självmordstankar

• Barn med självmordstankar 

• Självmordstankar. Hur kan jag hjälpa?

• Efterlevandestöd vid suicid

• Suicidprevention och efterlevandestöd

• Killar om psykisk ohälsa, självskada och suicid

Samtala med killar

"Våra fem bästa tips "

1. Börja med att visa intresse för killens person och vad han är intresserad av för att skapa en trygghet i kontakten. Ställ frågor och visa att du bryr dig om svaren. 

2.  Lyssna aktivt och ta det han säger på allvar. Förminska inte det han säger, även om du själv inte förstår varför han upplevde det som stort eller svårt. Försök att lägga dina egna värderingar åt sidan. 

3. Ställ öppna frågor: Hur kändes det? Vad tänkte du då? Hur skulle du vilja ha det? 

4. Våga stanna kvar i det svåra utan att komma med lösningar. Vi vill gärna hjälpa människor som har det svårt, men ibland är det som hjälper mest att våga lyssna utan att ge råd om hur den vi pratar med ska tänka eller göra. 

5. Tacka killen för förtroendet och bekräfta att han varit modig som vågade berätta för dig. (https://mfj.se/assets/documents/Suicidrapport.pdf )

Rökning/vejpning

• Barn bör inte utsättas för tredjehandsrök - Tobaksfakta

• Rökning och snusning - så påverkas din hälsa -1177 Vårdguiden

• Tobaksfria barn – ge ditt barn en uppväxt utan tobak

Visuellt stöd

• Hälsa.pdf

Film

• Orka plugga en hel skoldag - AV-media Kalmar län

• Livsviktiga snack  (Flera språk)

För barn, ungdom och vårdnadshavare

• Välkommen till Barn- och ungdomshälsan - 1177 Vårdguiden

• BUP, barn- och ungdomspsykiatrin - 1177 Vårdguiden

• Hitta vård - 1177 Vårdguiden

• 5  snabba tips- kom igång med snacket - suicidezero.se

Självmord

• Livsviktiga snack (Flera språk) - suicidezero.se

• Få stöd - spes.se

• Att prata med barn om självmord - suicidezero.se

• En trygg plats för dig som är kille- Chatta

Rökning/vejpning

• Föräldrainformation på flera språk