Fysisk aktivitet och fritid

Fysisk aktivitet
Alla människor mår bra av att röra på sig! All fysisk aktivitet är bra och främjar hälsa. Fysisk aktivitet har en mängd positiva hälsoeffekter för barn och unga i skolåldern, till exempel på kondition, muskelstyrka, blodtryck, blodfetter, bentäthet och BMI. Effekterna kan ses både på kort sikt och upp i vuxen ålder. På längre sikt kan ohälsa som till exempel hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes, sjukdomar i rörelseorganen och vissa cancerformer förebyggas genom fysisk aktivitet i kombination med hälsosamma matvanor. Fysisk aktivitet har troligen positiva effekter även för utvecklingen av kognitiva funktioner och bidrar till livskvalitet och psykisk hälsa. 

Definitioner - Vad menar vi med fysisk aktivitet?
Fysisk aktivitet definieras, enligt Folkhälsomyndigheten och Fyss, som all typ av rörelse som ger ökad energiomsättning. Det inbegriper all typ av muskelaktivitet. Att vara fysiskt aktiv kan handla om att promenera eller cykla till skolan, ägna sig åt olika former av idrott, ha aktiviteter på skolan eller leka med kamrater. Hälsofrämjande fysisk aktivitet är all fysisk aktivitet som förbättrar hälsan och den fysiska kapaciteten utan att leda till skada eller utgöra en risk. Skolverket definierar med både fysisk aktivitet och rörelseaktivitet. 

Rekommendation - fysisk aktivitet för barn och ungdomar, 5–17 år.

Rekommendationerna från WHO säger att alla barn och ungdomar 5–17 år bör vara fysiskt aktiva minst 60 minuter varje dag. Intensiteten bör vara minst måttlig. Alla barn och ungdomar bör röra på sig varje dag som en del av lek, spel, sport, planerade transporter, rekreation, idrott eller motion. 

För att få så stora hälsoeffekter som möjligt av att vara fysiskt aktiv, bör barn och unga:

• vara fysiskt aktiva i mer än 60 minuter om dagen.

• ägna sig åt pulshöjande aktiviteter minst tre gånger i veckan.

• minst tre gånger i veckan ägna sig åt aktiviteter som belastar skelett och muskulatur.

Det är även viktigt att motverka långa perioder av stillasittande, eftersom det i sig är en riskfaktor för ohälsa även bland personer som i övrigt är fysiskt aktiva.

Fritid
För barn och unga är en meningsfull fritid av stor vikt för det allmänna måendet. Att delta i fritidsaktiviteter och/eller föreningsliv kan anses vara hälsofrämjande och bidrar till en god hälsa. Att röra sig främjar mental hälsa och välmående. Yngre barn och som deltar i organiserad idrott tenderar att även delta i organiserad idrott i när de blir äldre ungdomar. 

Skärmtid
För barn och ungdomar idag är datorn ett självklart arbetsredskap och verktyg för kommunikation och underhållning. Skärmtid är en stor del av mångas vardag och sociala medier är den vanligaste interaktiviteten bland tonåringar. Barnens skärmtid påverkas av många saker. Den behöver sättas i ett sammanhang där kontexten avgör hur det påverkar barnet. 

En bra tumregel är att om tiden eleven spenderar vid skärmen går ut över någonting annat, till exempel sömn, motion eller socialt umgänge, är det för mycket. Det är viktigt att tidigt sätta rutiner för skärmanvändning. Fokusera på vad som är bra för kroppen och som påverkar vår hälsa på ett bra sätt. Hälsosamma levnadsvanor gör att vi blir mindre sjuka och mår bättre. Vi vet också att för mycket stillasittande ökar risken för ohälsa.

Mer information

• pdf2589.pdf -Skolverket

Klicka här för att se alla elevhälsoenkäter. 

• I samråd med eleven/vårdnadshavaren bedöms behovet av uppföljning och återbesök. Förklara hur du som skolsköterska ser på det som eleven berättat/svarat med hänsyn till elevens ålder och mognad. Samtalet tas med vårdnadshavare när det gäller yngre barn.

• Individens beredskap att förändra sitt fysiska aktivitetsbeteende påverkar såväl målsättning som motivation; det personcentrerade samtalet ger värdefull information inför en individanpassad rådgivning.  Såväl individens ålder, nuvarande fysiska aktivitetsnivå, konditionsnivå, aktivitetsmiljö samt egen målsättning och erfarenhet av fysisk aktivitet utgör viktig bakgrundsinformation.

• Bedöm om samverkan med idrottslärare, fritidspersonal eller annan personal kan vara befogat för främjande av elevens fysiska aktivitet. 

• Samverkan med extern part kan vara aktuell, exempelvis fysioterapeut och FaR-mottagning.

• Bedöm om svar från klassen/gruppen pekar på att frågan berör många elever. Koppla in rektorn och elevhälsoteamet i dessa frågor. 

• Du som skolsköterska kan påverka elevens situation utifrån tillgänglig forskning genom att man på organisations och gruppnivå i skolan verkar för mer fysisk aktivitet för alla elever.

Motivera till fysisk aktivitet

Utifrån självbestämmandeteorin handlar det snarare om att skapa en miljö där barn och ungdomar upplever känslan av autonomi, kompetens och tillhörighet, då kommer motivationen på köpet! 

• Autonomi handlar om att barn och ungdomar vill uppleva valmöjligheter när de är fysiskt aktiva, att de styr över sin egen fysiska aktivitet samt att de har möjligheten att påverka sin fysiska aktivitet.

• Kompetens kan förstås som att barn och ungdomar vill känna sig duktiga, kapabla och att de klarar av att vara fysiskt aktiva. 

• Tillhörighet innebär att barn och ungdomar vill känna att de har meningsfulla kontakter och att de får uttrycka samt känna socialt stöd i relation till sin fysiska aktivitet.

För dig som är skolsköterska

• Hälsosamma levnadsvanor för barn och unga : Dietisternas Riksförbund (drf.nu) 

• FYSS- Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling

• FYSS- Rekommendationer barn

• Generation Pep - Verktyg för elevhälsan

• Yrkesföreningar för fysisk aktivitet - För barn och ungdomar

• Fysisk aktivitet -Region Kalmar län

• Register över aktiva föreningar i Kalmar län

• Kunskapsöversikt: styrketräning för barn och ungdom - Riksidrottsförbundet

• Hjärnstark- Anders Hansen (Föreläsning)

• Ortorexi- Kunskapscentrum för ätstörningar KÄTS

• Statensmedieråd- Tema sociala medier

• Hälsosamma levnadsvanor

• Fritidskort för barn och ungdomar 2025-Folkhälsomyndigheten

Visuellt stöd

• Fysisk aktivitet och fritid.pdf

Filmklipp

• Skärmtid- AV-Media Kalmar län

• Orka plugga en hel skoldag- AV-Media Kalmar län
  
  
  

För barn, unga och vårdnadshavare

• #familjeutmaningen - Rörelse och lek tillsammans - 1177 Vårdguiden

• Tips till föräldrar rörelse - Generation Pep

• HANDBOK FÖR NÄTFÖRÄLDRAR 

• Statens medieråd- Föräldratips

• Hälsofrämjande budskap fysisk aktivitet och skärmtid på olika språk- VGR

• Rörelse på recept- Forskning.se

Till vårdnadshavare

Skärmtid

• Bestäm tillsammans med barnen vad ni ska se på och inte.

• Dela barnens upplevelser. Sitt med vid TV:n och datorn.

• Begränsa skärmtiden. Långt stillasittande framför TV och/eller dator ökar risken för övervikt/fetma och kan inverka hämmande på barnets utveckling genom minskad tid för lek, läsning och sociala aktiviteter.

• Det finns också klara belägg för att exponering för alltför mycket våld kan få direkt skadliga effekter för barn: Barn blir avtrubbade – ju fler våldsinslag de får se, desto mindre blir de berörda. Många barn blir också direkt skrämda av våldet, inte minst förskolebarn och yngre skolbarn, ett våld som de många gånger inte kan förstå.

Till eleven

• Bryta stillasittande genom att ställa sig upp och pausa varje halvtimme - sätt en klocka!

• Bra ergonomsik ställning när hen använder mobilen/datorn/TV:n. Stöd och avstånd. 

• Blinka ofta, 25 gånger per minut för ögonens bästa.

• "10-10-10-regeln" vilket innebär att du tittar tio meter bort, var tioende minut i tio sekunder